Slitage och utmattning på Malmbanan

Abstract

Projektet startade 2007 för att med fokus på rälsslipningen förbättra det långsiktiga underhållet på malmbanan. Det mesta arbetet har skett på det norra omloppet från Kiruna till Riksgränsen, men iakttagelser och händelser på övriga delar av malmbanan har tagits med i utvärderingarna. När projektet startade var spårbytet klart från Riksgränsen till Kaisepakte, d.v.s. cirka halvvägs mot Kiruna. Samtidigt införde LKAB nya vagnar och lok med 30 tons axellast. På södra omloppet var STAX 30 helt infört men på det norra omloppet hade STAX 30 precis påbörjats. Slipstrategin som användes 2007 var baserad på det gamla spåret och de äldre fordonen med 25 tons axellast. I och med dessa förändringar var det viktigt att anpassa slipstrategin till de nya förutsättningarna. I inledningen av projektet var det stort fokus på ytterrälerna och de farkantssprickor som alltid finns på farkanten i tvärare kurvor på heavy haul linjer. Men ganska tidigt försköts fokus mer mot innerrälerna, då dessa började få RCF-­skador (Rolling Contact Fatigue) av typen squats och shelling. Det märktes även på rälsbytena som tidigare mestadels skedde när slitagegränsen uppnåtts, men idag byts nästan hälften av all räl på malmbanan ut p.g.a. RCF. För att följa nedbrytningen av rälerna genomförs årliga mätkampanjer före och efter slipning. Rälsens tvärprofil mäts med Miniprof och mängden farkantssprickor kontrolleras med virvelströmsmätning (Eddy current). Mätningarna görs på 6 olika sektioner med en total längd på ca 15 km som anses vara karakteristiska för malmbanan. Deltagare i projektet har varit: Norbert Frank Voestalpine, Wolfgang Schoech Speno International SA, Alexander Baltzewitsch Speno International SA, Anders Frick Trafikverket, Malin Syk Trafikverket, Per Gustafsson Trafikverket / SWECO. För Miniprofmätningar och järnvägskompetens har Paul Abrahamsson från Latitud 65 anlitats av Speno International SA och Voestalpine. Mätningar med virvelströmsutrustning har utförts av Johan Blomkvist och Anders Bergman från Raildoc på uppdrag av Trafikverket.